Fight for me, the thing he never did

Igår var en sådan dag då man hinner med allt. Jag låg och gosade i sängen med en skitbra person, hann träffa släkt, en go uteritt tillsammans med Tures bästis, jobba i några timmar, ner till mina härliga grannar på middag, iväg och träffa mina kompisar, ut på krogen och fick löst några gamla problem som behövdes lösas. Idag var det tvärtom, har legat nästan konstant i sängen och kollat på tv, känt mig fett deppig och vill vara äta och sova lite till. Over and out

Lögner svider först när de brister

Just nu känner jag mig precis som en sådan där djup person, med massa viktiga känslor och tankar. Fast det stämmer inte alls, jag är bara förvirrad och onödigt tankspridd. Jag tänker på hur jag var innan, så iskall och känslokall. Det fanns ingenting som jag ansåg vara värt att lägga ner så mycket känslor i. Så lätt att bara släppa taget och inte tänka efter. Jag kunde såra utan att känna något. Nu har allt förändrats och här ligger nu jag och känner massor.

Beslut med ett bra slut

Nu har jag funderat, tagit ett beslut och tror att det kommer att bli bra, man vet ju aldrig men ibland måste man helt enkelt chansa! Sitter i skolan och kan inte göra något utan dator så tänkte skriva här istället. Veckans absolut värsta dag, tisdag! Försov mig bara en lektion idag, dagen kommer nog aldrig att ta slut! Men efteråt blir det hästen och ikväll ska jag och pappa ut och äta, bara vi två för en gångs skull! Nu ska jag nog ta ut ena öronproppen och vara lite social med min fina klass!

Beslut utan slut

Jag kan inte ens beskriva dig med ord. Allt med oss är perfekt, utom att det inte finns något oss. Jag har varit fast, förstörd och dansat av glädje helt beroende på de ord som du har sagt. Du har haft total kontroll över hur jag har mått så ofta under dessa år. Har känt mig så fruktansvärt dålig, du har en sådan makt över mig att ett ord kan krossa mig, tar mig inte länge att klättra upp igen men jag har faktiskt nästan lika bra minne som du. Finns så många minnen, kan inte ens ha en vanlig konversation med någon utan att använda något ord som vi har skämtat om. Du känner nog mig lika bra som jag känner dig. Du är som en bästa vän som jag inte tröttnar på, den enda på hela jorden som precis just nu när jag gråter, kan få mig att inte bara le utan även skratta. Allt det som vi har gått igenom är vi ensamma i världen om att ha upplevt, inga andra har varit med om det vi har. Sedan vet jag inte heller några som är så känslomässigt störda som vi är, hur mycket vi än vill så blir det aldrig så som vi vill. Du har din spärr, när vi är som bäst så tar vi slut men jag har en känsla av att hade inte din spärr varit där så hade antagligen min varit där och förstört. Vi har nog för mycket historia du & jag, vi kan nog inte gå vidare fast än vi säger att vi kan. Alla gånger vi har sårat varandra, vi kommer alltid tillbaka. Jag kan nog spendera hela mitt liv åt att fundera på hur man kan älska någon som man inte kan vara med, det blir bara svårare att förstå för varje gång. Hur mycket jag än älskar dig så kan jag inte ha dig kvar, men jag klarar inte många dagar utan våra sjuka samtal. Därav det svåra beslutet, stanna eller gå...?

Will you feel more this time?

Idag gick jag tidigare från skolan för att jobba, så oj vad trött jag är nu! Orkade inte rida som planerat, får bli ett extra hårt pass imorgon! Är fortfarande lite förkyld men det har jag faktiskt inte tid med nu. Nu blir det väl duschen och sen så många timmars sömn jag hinner innan det är dags för skola igen!

Tell what to choose

Precis klar med mitt arbete för andra gången, första gången så slukade min dator det. Blev nästan lika bra åtminstone! Nu har jag dumt nog satt på låtar från "How I met your mother", besatt som man är och dessutom i en jävligt jobbigt sits så ligger och funderar och det är inte en bra kombination. Har detta fruktansvärt svåra beslut att ta, får försöka fortsätta att fundera i duschen... Hej!

When I said I loved you to, my mind were screaming "goodbye"

Nu mår jag värre än jag förtjänar... Hade en väldigt mysig fredagskväll men tog igen det igår genom att dricka sprit! Ingen större ångest, bara småsaker. Känns i kroppen att jag nästan aldrig dricker längre. Försöker resa mig för att duscha, går sådär. Nej nu orkar jag inte mer! Puss och hej