Lögner svider först när de brister

Just nu känner jag mig precis som en sådan där djup person, med massa viktiga känslor och tankar. Fast det stämmer inte alls, jag är bara förvirrad och onödigt tankspridd. Jag tänker på hur jag var innan, så iskall och känslokall. Det fanns ingenting som jag ansåg vara värt att lägga ner så mycket känslor i. Så lätt att bara släppa taget och inte tänka efter. Jag kunde såra utan att känna något. Nu har allt förändrats och här ligger nu jag och känner massor.